Bodelning sambo bostad – vem får bo kvar?

Bostaden räknas som samboegendom – om den köptes för gemensamt bruk

Enligt 3 § sambolagen räknas den gemensamma bostaden som samboegendom oavsett vem som juridiskt äger den, förutsatt att den förvärvades för gemensamt bruk. Det räcker alltså inte att stå ensam på lagfarten eller kontraktet för att undanta bostaden från bodelning – syftet vid förvärvet är avgörande.

Den sociala skyddsregeln (22 §)

Sambolagens 22 § är en av lagens viktigaste skyddsregler. Den sambo som bäst behöver bostaden kan ha rätt att överta den, mot skälig ekonomisk kompensation till den andra parten. Rätten gäller även om bostaden inte är samboegendom – alltså även om den ena parten ägde bostaden innan förhållandet.

Behovsbedömningen väger särskilt tungt när det finns barn som bor hos den ena parten, men också ekonomiska förutsättningar och möjligheten att skaffa ny bostad kan spela in.

Bostadsrätt, hyresrätt och äganderätt i praktiken

• Bostadsrätt och äganderätt (villa/radhus): övertagande sker mot att den övertagande parten löser ut den andra till halva bostadens marknadsvärde efter avdrag för lån.
• Hyresrätt: övertagande kräver att den övertagande parten godkänns av hyresvärden. Reglerna i 22 § gäller ändå – frågan blir vem som ska stå kvar på kontraktet.

Så kan ett samboavtal påverka

Ett samboavtal kan uttryckligen undanta bostaden från bodelning – men det påverkarinte övertaganderätten enligt 22 §. Skyddsregeln kan inte avtalas bort. Det är en vanlig missuppfattning som gör att avtal känns tryggare än de faktiskt är.

Läs vidare

• Bodelning sambo – vad gäller?
• Separera som sambo